Att resa på höstsemester är behagligt lugnt. Bortsett från strandbarerna är det mesta öppet fast du slipper kö och trängsel. Särskilt på vardagarna. Både planeringen och genomförandet skedde enligt jäktfritt-principen. Vi hade två huvudmål med resan – nytt land och ny båt. Litauen, med nybyggda Luna Seaways på linjen Karlshamn-Klaipeda. Ett återseende av Köpenhamn och mitt kära Jylland följde på detta. Det var stormvarningar kors och tvärs, men inget som märktes i praktiken annat än mer båt-tid.
Terminalområdet är utspritt över ett stort område. Från där vi checkade in är det över en kilometer – fågelvägen – till färjan. I Karlshamn åts det go-fika på kondis. Större bit till lägre pris än i de stora städerna. Det är gångavstånd från centrum, fast du ska nog ha en saftblandare på huvet om du går där i mörkret.
DFDS har drivit färjetrafik lääääänge. Flera gamla reklamaffischer att spana in på terminalen medan vi väntade på bussen som tog oss till färjan.
Konkurrenten som fått ofrivilligt mycket uppmärksamhet på sistone har en enklare variant på terminal.
Mörrums bruk bortöver. Säg inte TT Line till de som har strandtomt här. De fick en svart, stinkande och kletig ”present” kort efter vår resa.
Luna Seaways och systerfartyget Aura Seaways monterades ihop i Kina. Komponenterna kommer väl från halva världen.
Matbiljetter hade vi förköpt. Middag i Ala carten Mare Balticum på utresan och i buffén på hemresan. Samt frukost båda vägarna. I Mare Balticum valde jag gös på någon slags Risotto.
Litauisk lager skulle också provas. Det blev fler i Klaipeda sen.
Baren var den naturliga samlingspunkten ombord. Den höll öppet för det mesta.
En av bilfärjorna över till Kuriska näset dit vi senare reste. Denna gick dock till ”ingenstans” så vi gick till nästa linje som låg bättre till i förhållande till besöksmål på näset.
Fast först besök på ett välordnat och intressant museum om stadens historia och leverne. Man återskapar här en borg som existerat i olika format. Första tornet under byggnation här!
En gång i timmen gick passagerarfärjan över till nordligaste delen av Kuriska näset. Den kortaste färjeturen på resan, som bara tog 5 minuter. Biljetten gällde för en resa tur och retur samma dag.
Där kunde man spana på fiskebåtar bland annat. Sommartid tillåts man kliva ombord.
Någon slags bättre fiskarbostad och tillredningsställe tror jag. Det fanns ett gäng byggnader i liknande stil med olika syften, som förklarades med skyltar utanför. Den största skylten där föreställde en stor fästing och behöver ingen närmare förklaring.
Delfinariet skippade vi och gick till intressantare delar av utställningarna inomhus. Fina modeller av alla möjliga stora fartyg från olika epoker.
Belugastörar. Ett visst värde i dem kan man tänka sig. Det är stora fiskar.
Pingvinerna var de en väldig fart på. Det var matning av de olika djuren med extra aktivitet som följd.
Med bitande kyla var det gott – och detta var riktigt gott – att komma in och få sig något varmt. Nu i centrala Klaipeda. I behållaren under pitabrödet låg en kolbit som värmehållare. Armensk specialitet tydligen kokt i tomatsoppa med rotsaker, dill och valfritt kött.
Gamla stan gjordes snabbt. Tror det pågick nån slags konstrunda. Stan har potential, men väljer man att använda historiska torg till parkeringsplatser så finns det en del att jobba på. Härifrån tog vi stadsbussen några hållplatser för att handla matsäck. Annars gick vi dit vi skulle.
Precis som i Karlshamn körde terminalbussen upp oss till det tredje av tre trailerdäck, däck 7. Här finns också en sänkbar ramp för personbilar när det behövs.
Intill oss lastade Victoria Seaways för avgång till Kiel senare på kvällen. Vi skulle avgått kl 20 mot Karlshamn. På grund av storm fick vi mer än ett dygn i förväg besked om att turen skulle förskjutas till 06. Redan då i Blekinge tyckte vi det var lika bra att åka som planerat och utforska färjan dagtid istället. Kiel-färjan körde emellertid som planerat, men så hade de också möjlighet att komma undan det allra värsta tack vare sydligare rutt, samtidigt som det lugnat sig betydligt när de väl skulle lägga till i Tyskland. Bakom ligger Regina Seaways tillfälligt upplagd, ersatt av Gotlandsbolagets Visborg.
Lägg märke till väderskyddet ovanför väderdäck på Victoria Seaways. Sådana fanns på Luna också, fast som stora bås där det röktes flitigt och det enda ställe där rökning var tillåten.
Förbokad kvällsmat i bufféform, vid kaj i Klaipeda. Skulle fylla på när jag fick syn på efterrätten, något chokladmousse-aktigt med jordnötter på. Lite udda kombo, men inget att klaga på för en gottegris 🙂
Sovmorgon och sen frukost med havsutsikt. Som en vanlig hotellfrukost med varmt och kallt utan någon lyx. Alldeles lagom med andra ord.
Nu gott om tid att uppleva båten och havet. Här testade jag utzoomningsfunktionen på kameran för att få med hela skorstenarna.
Hytten var ordinär. Danskflaggade Luna Seaways är en bekväm färja så jag kunde sova bra. Enda abret var ett illaluktande badrum, men man vande sig. Rent dock. Och temperatur som faktiskt gick att justera på riktigt.
Korridorer och trapphus var i denna stil. Det var lätt att hitta ombord.
Infodisken centralt placerad.
En modell av fartyget och det enda fotot som visar exteriören från sidan i reportaget 😉
Alla publika servicefunktioner ligger på däck 9. Intressant nog inget fraktdäck på tanktoppen, trots att huvuddäck (3:an) är ett stycke uppför i förhållande till kajerna. Det räcker och blir över som det är enligt utsago. Naturligtvis påverkat negativt av Putins invasion av Ukraina. Utedäck finns också akterut på däck 9 och 10.
Fartygets rullning var en förutsättning för att ta sig torrskodd förbi. Varför montera brunnar i lågpunkterna när passagerarna kan välja den torra sidan? Som förvisso byter plats med några sekunders mellanrum.
Skönare inomhus idag, helt klart.
De här getingränderna fanns lite varstans och fungerar i praktiken som ledstänger i dimsyn eller mörker.
Vatten + CO2 + en del annat som helst skulle renats i scrubbern men inte gjorde det. Definitivt inte vid hög belastning som vid ankomst Karlshamn. Då luktade det gammal båt.
Drinkmeny i kafeterian. Klart bättre urval av sprit jämfört med vin och öl, men så får man ju ta seden dit man kommer. Mot fönstret är lekhörnan.
På uttagen och möbleringen märks det att det är en modern färja. Med möjlighet att arbeta ombord. Vi testade WiFi som ingår gratis 30 min, men det var tämligen värdelöst. Om betalvarianterna är bättre vet jag inte. Kafeteriasortimentet är som på vilken DFDS-färja som helst. Standardsortiment i butiken, knappast för att göra de stora klippen i.
Se på Litauisk TV var underhållningen ombord. Flera kanaler dessutom 😉 Helt nöjd med det utbud som fanns, kände inget behov av annat, i alla fall inte så länge det är nattsegling.
Just det, läsa kan man också, och låna böcker från biblioteket. Fanns på litauiska, engelska, tyska och några enstaka svenska böcker. Om inte annat en trivsam inredningsdetalj.
I motsatt riktning gick Visborg som DFDS chartrat. Hon hade det kämpigare i motsjö. Närmare Litauen senare använde Visborg sina fartresurser för att komma i fas med tidtabellen inför kvällens retur till Sverige, och drog på i 24 knop.
Framåt 18 var vi i Karlshamn. Inga jättemängder som skulle ombord, men så var det också lördag. Det var gott om trävaror i hamnen som väntade på utskeppning. Luna Seaways verkar vara en bra sjöbåt, vilket kan behövas på södra Östersjön som blir ganska vrång emellanåt.
Sju sorger och åtta bedrövelser senare (kaputt tåg, banarbete och optimistisk planering) kom vi tillslut till Köpenhamn. Deras förarlösa metro bjuder på förarvy i tunnelbanenätet som bitvis går ovan jord.
Ahhh, vårvärme på hösten i Köpenhamn. Det börjar bli en vana att besöka Botanisk Have. Det är definitivt en tradition att besöka restaurang Sporvejen, inredd som en gammal spårvagn. Deras grej är hamburgare, som idag följdes av värmande dessert på flera sätt.
Nästa övernattning var i Århus. Kombardo Expressen använder Mols-linjen för trafiken mellan olika orter på Själland till dito på Jylland. Det fungerar som så att bussbyte är möjligt på färjans bildäck för att komma vidare till sin slutstation. Inte aktuellt för denna buss resenärer.
Öppet bildäck förut. Varför? Vet inte. Man sparar i alla fall vikt för både tak och ventilationsanordningar.
Business Lounge på Express 2. Det är säkert en hel del som reser i tjänsten eller pendlar på sträckan.
Möte med systerfartyget Express 3. En tredje syster, Express 1, går i trafik på Rönne-Ystad. Mindre skillnader förekommer förstås. 2:an har periodvis gått på Rönne-Ystad den med.
Totalt 0 bilder från Århus men vad gör det när det finns annat intressant? Här är jag på utflykt till Grenå, som nås direkt med Letbanen. En trimmad spårvagn med säten som funkar för den timme det tar dit.
Grenå är platt. Den här vägen var klart finare än alternativen. Och mitt mål?
Stena förstås! Gående gör sig icke besvär så här års, fast spana kan man.
Stena Nautica trafikerar sen 2020 rutten Halmstad-Grenå. Det har hon gjort förr, men är mest känd för Varberg-Grenå.
Ute vid färjan finns turistboenden, en marina och Kattegatcentrets utställning. Nu var vi ju på en snarlik i Klaipeda så jag stack bara in huvudet lite snabbt.
Det som är bra med färjeläget i Grenå är att man kommer helt intill färjan. En vanlig gata korsar mellan uppställningsplatsen och rampen och man kan stå skyddad från trafiken.
Man lastade bara ett däck åt gången, lastfordon nertill och husbilar och personbilar upptill. Antagligen är det vad man har personal till. En skylift användes för arbeten på bildäck, så man gick lite sent. Nu är tidtabellen extremt generös så det kördes enkelt in till havs sen.
Så har Stena Nautica vänt runt och stängt alla luckor. Lättmanövrerad historia förmodar jag med sternthrusters och modesta yttermått.
Mot svenska västkusten påhejad av skarvarna. Det visades dagen innan ett reportage på lokal-tv att turismen ökat mycket under hösten i regionen. Ett 10-tal husbilar hade hon med sig denna tur i slutet av oktober. Sen att hon hoppat över den tidtabellslagda söndagsseglingen kan ju gett några extra fordon.
Ett par goda måltider, en god natt sömn och en tågresa senare var jag trots allt ombord, fast då på Stena Jutlandica i Frederikshavn. Danica hade underhållsdagar så ”Juttan” fick jobba hårdare med viss uppbackning av Vinga som gjorde en rundtur per dygn. Inte tillräcklig uppbackning, för ingen av de stora färjorna klarar tidtabellen med det upplägget.
Alltid speciellt att se denna hamn som man seglat in och ut i massor med gånger. Semesterkänsla. Mitt i bild ser vi riggen och ”skoleskibet” Danmark.
En av befälhavarna har fått sina bilder uppsatta med motiv från rutten. Lugnaste stället på båten. Kallt som satan nära fönstren på Jutlandica, måste läcka värme som ett såll. Såpass att filtar är utplacerade i Plus-loungen längre fram. Jag köpte lite choklad innan det var avstigning. Besättningsbyte först innan vakten hälsade oss välkomna till Göteborg och 25 grader med sol 🙂 Kul med humor från besättningen.
Stenas allt-i-allo Stena Vinga. Hon har snart seglat på varenda rutt som rederiet har. I somras blev hon hastigt utchartrad för Inter Shippings trafik över Gibraltar, mellan Algeciras i Spanien och Tanger Med i Marocko.
Svenskflaggad, med hemmahamn i Göteborg, där hon ligger på bilden.
En helt ny skyline runt Järntorget i Göteborg och mer ska det bli åt både norr och väster. Varför Stena Carisma ligger kvar efter att ha varit ur trafik i 10 år kan man fundera över.
En souvenir från Vinspecialisten i Frederikshavn. Kul att de dessutom lagt till historia om linjen på etiketten, på andra sidan flaskan. Nervarvad och hemma igen.
Färjeglädje 